Moskito från helvete.

I dag trotsade jag naturen. Gav naturen ett fuck you finger och försökte vara tuffare än agent X9 på väg ut till mission meta fisk.
Jag kom på andra plats i den tävlingen kan jag säga. Den förbannade myggen vann storslaget så klart, det var inte tal om målfoto utan mer en helt solklar första placering åt myggen.

Under planeringen inför den stundande fisketuren så kikade jag ut och det blåste en hel del. Tänkte då att de små satans vingar inte skulle bära så bra utan så klart blåsa ifrån mig, inte mot mig! Naturen pekade fuck you tilbaka till mig och myggsvärmarna kom hotfullt mot mig som en hel armé bombplan.

Tack era fanskap,ni förstörde min fina kväll då tanken var att meta upp några fina firrar att röka. Jag erbjöds myggmedel men brukar inte fixa det så bra heller.Tackade nej och ljög om att jag var Stålmannen. Undrar om min sambo gick på det?

Försökte uthärda fiskekvällen så gott det gick men när myggen skapat ett litet mindre månlandskap på min kropp av kratrar och bulor så fick jag kasta in handuken. Jag lurade min man igen, sa att jag var trött och måste åka hem. Klockan var vid 21 och han bara garvade och sa okej, visst är du det. Bäst att vi packar ihop då.

Under hemvägen så fann han några kantareller. Han stekte de åt mig och gjorde en god macka till mig. Han ville ge mig en kantarell för att han faktiskt gillar mig. Det strålade kärlek och värme av den fina handlingen och han vet att det som går att ätas uppskattar jag mycket :-)

Annars känns livet väldigt i uppförsbacke just nu. Inget är så där lätt och enkelt att göra. Det är en svår startstrecka och jag vete tusan hur det hela ska sluta. Just nu så mycket att ta i tu med att det liksom leder till handlingsförlamning. Gnistan är borta och det hela är omänskligt tungsamt just nu. Jag tillhör skaran som är otroligt kännslig för mörka dagar och jag brukar ha en liten dipp under vinterhalvåret. Gissar att det är solens frånvaro som nu har bidragit till min hopplösa energilöshet och emotionella tillstånd. Eller så är det väl bara så att jag befinner mig i det modet just nu, vet inte riktigt.

Har så många vänner och stöttepelare runt mig men ändå känns det lite ensligt, väljer väl bitvis den sidan själv också för jag behöver nog en del ensamhet just nu. En liten stund för vila. Jag har i alla fall inte förlort hoppet om att det en dag ska bli strålande solsken och ganska lugnt i mitt liv. Det hoppet har jag inte förlorat och siktet är inställt på den dagen.

Här om dagen så förde jag på tal att det skulle vara så roligt att veta vad en vän till familjen gjorde just nu. Undrade lite hur han hade det och hur hans liv var. I dag så ringde han. Visst är det helt fantastiskt! i från att inte hörts på månader så ringer han som på beställning. Dagen i dag har varit fulld av många bra saker som jag ännu inte riktigt har sorterat. Min hjärna kräver viss harmoni för att jag ska kunna se och lägga saker i sina rätta fack.

Dels detta fantastiska telefonsamtal i från min vän som fick mig att fundera på så otroligt mycket, dels att jag fick den äran att på ett så fint och ödmjukt sätt bli omskrivern i bloggen som heter Lärarjäveln berättar. Att bli omskriven där gjorde mina tårkanaler väl fyllda och någonstans inom mig så kännde jag att revanchen på mycket togs. Jag erövrade tillbaka något som sedan urminnes tider har tagits i från mig, allt för att lärarjäveln ville skriva om mig. Det jag fick tillbaka var lite av mitt värde som människa, det som togs i från mig ganska tidigt i skolan. Vissa lärare har satt sina prägel på mig genom mycket bra saker och vänligt bemötande. En del har verkligen utnyttjat sin ställning och gjort mig mycket illa. Men vad kan man göra åt den saken i dag, inget mer än aceptera fakta och knalla vidare i livet.

Det är just vad jag ska verkställa också, knalla vidare och förtsätta skratta naturens onda fenomen i nyllet för. Fuck You säger jag igen, bara för att jag kan och vill säga det hur fånigt och barsligt det nu än må vara!