Välkommen ska du vara.

Vill skriva om det jag just för stunden har behov av att skriva. Oftast är det lättast att skriva de dagarn när livet har tagit sig en gråare nyans, det är då själen måste ventileras genom det skrivna ordet. Kanske kan ses som en bitterfitta, kanske är det just vad jag är. Det är ingen titel jag vill ha, ettiketter är det andra som sätter.
Oavsett vad som visat dig vägen till min skrivarplats i cybervärlden så är du nu här. Tror du som mig att inget händer av en anledning så får du själv lista ut vad som gjorde att du kom hit. Jag vet varför jag är här och kanske vill du slå följe med mig på min väg i vardagen mot mina mål och min ambition att göra världen lite bättre.

fredag 21 december 2012

Livet tar mig dit jag ska.

Övertygelsen, mina hjälpare, egna beslut och ett in i helvete stort mått av kämpaglöd det är ingridienserna till framgång. Alla har de förmågorna. Grejen är att finna fram till nycklarna som öppnar dörrarna till det magiska att våga släppa, blunda och hoppa.

Jag har färdats i panik på många okända hav. Under den senaste seglats var jag inte rädd. Då hade facklor förvandlats till fyrar och i mörkret kunde jag se, navigera och styra skutan framåt. Jag är en solist det förstår jag och vet nu mer. Jag spelar ensamen på scenen. Med många vänner och familjen runt mig. Men för att jag ska å framgång så ligger det på mig och mitt ansvar, det är då jag är solisten i mitt eget liv. Det här är bara början på en oupptäckt evighet, fyrerna kommer leda mig dit jag ska och jag är på god väg.

Jag måste vara verksam i mänskliga sammanhang, givande sammanhang. Jag har ett enormt behov av att vara verktyget, stödet och vägvisaren för någon som ska uppåt, ur diket och framåt. Frustrerande nog så känner jag mig låst nu. Men jag vet att det är jag som är solisten i mitt liv och framåt ska jag. Tänker att det kommer gå i från klarhet till klarhet. Jag kommer finna vägen, eller snarare vägen kommer finna mig när det är dags. Inget offer är för stort, jag vet vad jag är ägnad till här i livet. Var det så att våran egna process var den första prövningen på den väg som redan var utstakad. Jag fäster min blick nu en natt i December på den stjärnklara himmelen. Nu välkomnar jag det som komma skall, jag är redo. Det är nu jag ska spela solo på min violin, en del är bjudna, andra inte.

God jul och gott nytt år.