Välkommen ska du vara.

Vill skriva om det jag just för stunden har behov av att skriva. Oftast är det lättast att skriva de dagarn när livet har tagit sig en gråare nyans, det är då själen måste ventileras genom det skrivna ordet. Kanske kan ses som en bitterfitta, kanske är det just vad jag är. Det är ingen titel jag vill ha, ettiketter är det andra som sätter.
Oavsett vad som visat dig vägen till min skrivarplats i cybervärlden så är du nu här. Tror du som mig att inget händer av en anledning så får du själv lista ut vad som gjorde att du kom hit. Jag vet varför jag är här och kanske vill du slå följe med mig på min väg i vardagen mot mina mål och min ambition att göra världen lite bättre.

onsdag 24 april 2013

Djurkyrkogården, inte det smartaste draget.

Under några dagar har min dotter varit borta. När hon kommer hem möts hon av sin uteplats som någon tyckte skulle ha en funktion som djurkyrkogåd!!


Vem är du som gräver ner en katt på en uteplats i ett hyreshusområde? Har inget personligt intresse av att veta ditt namn, mer ett intresse av att någon som vet vem du är eller om du läser själv får dig att begripa vilken idioti du hållit på med.

Antar att räven fått vittring och börjat gräva. Katten ligger bara någon decimeter under jorden och har antagligen varit infrusen när tjälen kom och  nu har det börjat tinat. Vaktmästaren fick rycka ut under jourtid och ta hand om djuret, viket ordnades snabbt och smärtfritt.

Snälla f.d hyresgäst, lite mer eftertanke eftersökes! Förhoppningsvis så var det i alla fall din egen katt du grävde ner. Svårt att inte inte låta fantasin skena vid en händelse som den här. Nu är jag ingen expertis på området men jag hoppas i alla fall att katten fick en värdig död före sin begravning. Svårt att se händelseförloppet före dödsögonblicket jag är ju  ingen Leif GW Persson. Men jag är lika förundrad över människors sätt att handla som den gode Leffe.

Nej vet hut människa och hoppas att du inte har flera lik utspridda i rabatter och på gräsmattor.