Tösen, fritösen och min mobiltelefon.

I familjen har slaget om fritösen varit ett ämne under en tid. Jag anser att en fritös är ett fullkommligt onödig kökspryl. Det tycker inte min dotter. Under flera år har hon nästan i perioder tjatat hål i skallen på mig om att vi ska köpa en fritös. Mitt svar har ständigt varit nekande.

Handlar det om att köpa ut sprit, eller inhandla en fritös så är jag tvärfast i mitt ICKE. Finns inte en sekunds utrymme för diskussion. Och den som lever nära vet att då är det ingen större ide att prova med tjat . När insikten om detta kom till mitt barn så blev det mer, när jag bor i egen lägenhet ska jag ha en fritös. bara så att du vet mamma.Okej för mig bara jag slipper torka frityrolja i från väggarna och halkaomkull på parketten så.
Under tidens gång rensade en vän till familjen i sina skåp och rätt som det var kom detta med fritös på tal. Och visst hade våran vän så klart en fritös som behövde nytt hema. Jag tar den gärna sa min dotter och sken som en solstråle.

Sakt och gjort vi fraktade hem detta dunder och jag glargjorde att det ska inte friteras så mycket som en räka i mitt kök.
-Men mamma när jag flyttar hemifrån.......

Nu har ju det lilla livet flyttat till egen lya, en mycket, mycket liten lya. Då måste man planera allt in i minsta detalj och den här fritösen som är skänkt av våran vän är STOR.
Den har fortfarande inte flyttat in i den lilla,lilla lyan ännu. Den skulle ta upp hela köket i princip. Med vemod och insikten om att det inte i nuläget fungerar med denna fritös så har mitt barn med sorg i hjärtat fått lära sig prioritera här i livet.

I dag fick jag SMS i från Ta tillvaran av mitt barn

T:Jag har funnit höjden av lycka.

S:Okej, vad är det då du har köpt?

T: Det får du se sedan.

När jag ringer efter en stund så får jag veta att det är en aldeles lagom stor fritös som inhandlats. Och jag hör att lyckan är fullkommlig.
-Mamma du måste se den, den är jätte liten och perfekt. Kom så får du se.
-Ja men kan det vänta lite ?
-Nej kom direkt, men jag lovar att vänta till själva friterings ögonblicket.
-Okej, kommer så snart jag kan.

Jag ska alltså nu få beskåda ett friteringsögonblick i den lilla lyan. Klart att jag är glad för hennes fynd men gladast blir jag ju för hela ungens stora entusiasm. Får en liten gnutta dåligt samvetete när jag under alla år varit så nekande i svaren då hon bönat och bett om en fritös. Samtidigt har hon ju nu fått kämpa och längtat efter detta köksredskap en längre tid. Tror inte lyckan hade varit lika stor om jag rusat i väg och köpt en fritös just när hon önskade sig en för flera år sedan.
Ähhh det är bra för ungarna att få vänta och längta lite efter det man önskar sig. I dag är det väl lite dåligt med den varan då vi oftast serverar de saker på fat.

Väl framme i den lilla lyan så ska det nu ske. Det ska friteras strips. Och om den fritösen hon fick av våran vän var stor så kan jag ju säga som så att den här var pytte liten. Okej jag kan väl medge att det var en gullig liten fritös då. Men det satt hårt åt ;-)

Eftersom detta nu är en betydelsefull händelse i friterandets historia i familjen så skall det noga dokumenteras. Foton ska delas på FB med vänner och den strålande glädjen hos den unga damen lika så.

Sen kommer det där jävla stavningsprogramet i min mobil att sätta nivån på hela friteringssessionen. Jag trodde jag skulle skratta mig sönder och samman. Om dagen började i ett vredesutbrott from hell så kan jag lova att den avslutades i en skrattsalva. Det är skönt att det kan vända.

Så här blev meningen jag skulle skriva på FB

Jag känner mig fulländad som människa, jag har en fetma.

För första gången har faktiskt min telefon helt rätt. Men om jag känner mig så väldigt fulländad som människa bara för detta vet jag väl inte. Men i stället för fetma så skulle det ju stå fritös men mobilen stavade ju bra själv. Som tur var hann jag aldrig publicera det hela. Men mitt barn sa att det passade ju kanon till just fritösen och att jag har just den hyddan jag har.
-Folka hade säkert gillat inlägget och tyckt att du var så bra för ditt goda självförtroende.

Sen skrattar vi igen så det skräller i rutorna. Och visst har jag nog så gott självförtroende så för den sakens skull hade jag då kunnat publicerat det hela. Men jag gillar inte att jag har en smat phone som överlistar mig själv, jag vill ju bestämma vad jag skriver. Men roligt blev det :-D