Välkommen ska du vara.

Vill skriva om det jag just för stunden har behov av att skriva. Oftast är det lättast att skriva de dagarn när livet har tagit sig en gråare nyans, det är då själen måste ventileras genom det skrivna ordet. Kanske kan ses som en bitterfitta, kanske är det just vad jag är. Det är ingen titel jag vill ha, ettiketter är det andra som sätter.
Oavsett vad som visat dig vägen till min skrivarplats i cybervärlden så är du nu här. Tror du som mig att inget händer av en anledning så får du själv lista ut vad som gjorde att du kom hit. Jag vet varför jag är här och kanske vill du slå följe med mig på min väg i vardagen mot mina mål och min ambition att göra världen lite bättre.

onsdag 21 november 2012

Inte bara snygg, jag är tjock också.

Mitt bröst och bringas utformning överaskade nog ingen. Men sedan jag drog hit till landet brevid så har jag fått mer midja och indragen magen. Jag har aldrig koll på kilona. Skiter i den saken. Att jag vet att det trillat bort lite beror på att när min man kramar mig når han  runt mig på ett annat sätt, det är min måttstock. Plösligt var inte byxan så där otroligt spänd som den varit tidiagre.

Underligt det där även om dieten här består av smörgås. Men så ligger det till och det är väl okej för mig. Det var en äldra dam som frågade mig vad jag som svensk brukar ha på julbordet. Hon fick större och större ögon ju mer jag radade upp, och när jag kom till ris al'a maltan såg stackarn illamånde ut.
-Men hur orkar ni äta så mycket, sa hon och såg häpen ut.
Tja hur orkar vi, mat är ju gott. Det är väl kort och gott den bistra sanningen.

Men det trista i kråksongen är att jag sällan eller ALDRIG får tag på kläder som jag vill ha. Jag får köpa det som passar. Oavsett om det är storblommiga knytblusar eller fula byxor.
Ah ah ah, du sitter väl inte och tänker, jag men hon får väl skylla sig själv, det är bara att banta?
Om tanken slog dig så vill jag bara påminna om att det är inte gjort på 2 minuter att lossa 50-60 kg. Under den tiden så kan det ju vara skönt att ha en eller annan palta på kroppen eller hur?

Sen handlar det väl om att det inte är hungern i magen som styr, det handlar om hungern i skallen, alltså beteendemöster och så småningom för att tappa kilon ett gedigert förändringsarbete. Sen kan ju puversoppor och snabbdieter ta sig i röven. För visst tappar du kilo om du dricker lite nutrilett och inget mer. Det fattar ju alla, du får i dig minimalt med fettbildande saker i kroppen och kanske har du också kommit på att du ska motionera under dieten, ja så klart tappar du kilon och vätska. Men du har ändå en fet mage i skallen och så länge man inte behandlar beteendet och överätandet så  spelar det ingen roll.

Nej just det så jäkla enkelt är det inte. Speciellt om man som jag inte häller skäms för sin kropp. Vad ska då motivera mig till att genomdriva ett förändringsarbete? Kanske om jag vann en  middag med Steve Harris, Joho ni ser. Då kom det genast in mat ändå i mitt sociala liv, det är det svåra. Att förändra ett beteende till lagom, inte helt ta bort det. För äta bör man annars dör man. Så ligger det ju till.

Drömmer ofta inne på Carlings. Det är den affären med de kläderna jag tycker absolut bäst om. Men storlekarn är oftast så små så jag kan enbart använda det om handledsvärmare, oavsett om det är byxor eller linnen så är det inget som passar. Allt i sugrörsform. SKIT TRIST!

Carlings har ju lite av en annorlunda design i sina butiker. Det ska inbringa en kännsla av lite underground, lite industrikännsla, lite tuffare och hårdare. Detta innebär också att man till feta kunders förtret har byggt butikenmed lite etager. Som ett trappsteg lite här och där.

Med mitt redan disckoskadade knä, med vatten i för tillfället, tog jag ett steg rakt ut i luften, satte ner det hårt i golvet och en smärta skjöt upp genom benet på mig. Det känndes som en löpeld spred sig och förvånansvärt nog slutade smärtan på en punkt vid armhålan snacka om att kroppen är en helhet.

Just när jag tar detta steg ut i luften paserar en mamma plus barn i vagn och jag håller på att platta till båda vagn och barn. Det var  för väl att barnet inte blev platt som ett frimärke och den moderna
 emmaljunga skjutsen deformerad till ett plockepinn. Den trevliga modern frågade hur det gick och jag kännde hur den brännande smärtan som slutade vid armålan håll på att få mig till gråt, men det gick bra och jag fick fram ett lugnande svar till den vänliga modern. Barnet satt i sin vagn med stora ögon och en napp i munnen och jag hoppas att jag nu inte försatt den lilla i något sorts trauma.

Det hela utspelar sig på Roseby köpcentrum och jag hade inte fattat att det var typ guldlördag , men här heter det visst Club kväll med 50% rabatt i alla affärerna med extra öppet till kl 23. Då förstår ni vilken tillströmning av kunder det plötsligt blev. Jag tänkte att jag skulle passa på att kika in på tjockisbutiken Zizzi, men jag är inte nöjd med utbudet här. Bästa butiken jag varit på är den i Borlänge.

Jonas jobb ska ha julfest och inbjudan har kommit. Men det jävliga i detta är att det står att damerna ska ha DRESS!! Vad då skiddress eller joggingdress?!? Jag har ingen dress, jag tycker inte om dress, jag kan inte köpa en dress för att äta ett norskt julbord med en små pölse och pinnekjött.. Jag som tjock kan inte kila i väg och köpa en dress på en butik vart som hällst. I need XXXL for fuck`sake!

Hittar en del dressae på Zizzi men varför ska det vara paljetter och trams på alla. Glittrande detaljer på vart enda plagg, det gör mig ledsen. Jag är ingen paljett, jag är en rocker för fan. Varför en blus på en tjockisbutik med en kroppsnära passform i paljetter?  Var den här Zizzi full när hon gjorde den kreationen eller? Trör man på sig den så ser man ut som en julgranskula, folk garvar ju åt en. Nej även om det var 50% i butiken och Club kväll kan Zizzi behålla sin utstyrsel, mig ska ingen garva åt.Och julfest i dress det kan min sambo fetglömma Knät var så varmt att det hettade ordentligt genom byxorna. Så allt jag kom ut i från Rosebyköpcentrum var elastiska lindor till knät, samt en sporttape. Känn på den du! Så nära sport har jag sällan varit.

Nu till den stora frågan, exakt HUR ont gör det att rycka bort denna sporttape i från benet? Eller ska jag undersöka hur lång tid det tar för den att mögla bort? Minns ju hur det känndes med eltape......... :-O

8 kommentarer:

Mathilda sa...

Inte ens jag kan ha kläderna från Carlings, skittrist!

Anna sa...

Bra skrivet :) Gillar att läsa dina inlägg och tankar :)

Unknown sa...

Ja det är så ledsamt för det är faktiskt snygga coola kläder. Och allvarligt talat, hur många kvinnor har en sugrörsliknande kropp i dag?
Trams! Borde kolla i USA efter någon sorts kedja och starta upp. Bara för att man har en rundare kropp så innebär det inte att man vill vara fult klädd.

Anonym sa...

Som alltid skrivet med både humor o lite ironi. Kommer högsta betyg från mig igen.. Hoppas att du en dag får ut din skrift. Kram. Mammisen

Tigrinnan sa...

Måste le och tillåta mej att skriva: Du hade varit jättefin som julgranskula! :)
Kram

Anonym sa...

Ja det där med julgranskula har man ju fått höra... Dress? Är det dräkt eller klänning? Kolla på nätet, postorderkulturen kanske är en annan i Norge. ;-)
Du får ta atlantångaren till staterna men då hinner du nog inte hem till julbordet.
Puss å kram!
Syrsan

Ulrika sa...

Himla roligt skrivet, trots att problemet inte är lika kul.
Faaast en julgranskula på ett julbord.. borde inte det vara passande ;)
Kram

Anonym sa...

Mycket bra ide! /Ami