Välkommen ska du vara.

Vill skriva om det jag just för stunden har behov av att skriva. Oftast är det lättast att skriva de dagarn när livet har tagit sig en gråare nyans, det är då själen måste ventileras genom det skrivna ordet. Kanske kan ses som en bitterfitta, kanske är det just vad jag är. Det är ingen titel jag vill ha, ettiketter är det andra som sätter.
Oavsett vad som visat dig vägen till min skrivarplats i cybervärlden så är du nu här. Tror du som mig att inget händer av en anledning så får du själv lista ut vad som gjorde att du kom hit. Jag vet varför jag är här och kanske vill du slå följe med mig på min väg i vardagen mot mina mål och min ambition att göra världen lite bättre.

tisdag 27 december 2011

Fuck aina!

Får ett sms i går där ett polisdrama beskrivs, ett drama med glädjande besked tack och lov.

Mannen i huset stog utanför ett bostadsområde och väntade på den förstfödda då polisen kör upp och ifrågasätter varför det inte är nummerplåt bak på bilden?

Så klart har de all rätt att fråga en sådan sak eftersom jag under den mera kalla perioden bröt av den i från plasten den satte fast i. I stället för att öppna bakluckan där man ska tog jag tag i plåten och med ett litet, litet kras hade jag plötsligt nummerplåten i handen. Med en djup suck konstaterde jag bara att så klart så ska väl även bilen demoleras och förfalla när allt annat gör det, slängde sen in plåten i bilen så var det väl inget mer med den saken.

Under kontrollen i går så beskrevs händelsen för polisen och i nästa mening delgavs också att bilen är komplett olaglig på alla vis, den är avställd och inget är som det ska, MEN jag sak köra hem bilen för reparation.
Myndig polis: Är det din bil?
Sambo: Nej, det är det inte, den tillhör min sambo.

Sen hände liksom inget mera. Är det inte konstigt? Vad var det som hände liksom? Polisen hade ju värsta chansen att bötfälla men valde att enbart förmana, det måste ha varit julfest och en kännsla av vänlighet även i polishuset. Eller så syntes det ganska tydligt att det här inte handlade om en ordinär gangster eftersom ärligheten rann som ett rinnande vatten. Polisen slapp trassla med så värst mycket kontroller utan visste att det var minsann en icke ok bil tillhörande en sambo, vilket jag villigt ska erkänna att jag glömt bort helt faktiskt, menar att det var min bil. Men vid den här påminnelsen så minns jag faktiskt att så är fallet. Alltså är det där med mitt ansvar att bilen hålls i okej skick och befinner sig i alla register, så jag tror att jag vill glömma bort att det är min bil igen faktiskt, om det nu går då vill säga.

För en tid sen så följde jag killarna på Salong Betong,de har på något vis kommit upp sig i tatuerar svängen av någon outgrunderlig anledning och varenda gangster vill ha en gaddning gjord på Salong Betong. Under ett avsnitt så är det en nöjd kund som stolt visar siga verk där av en på armen där det står med stora bokstäver, fuck aina.

Jag är så jävla lite gangster så jag fattade inte ett dugg vad budskapet innebar utan tänker att det måste vara en hemskt att avsky en kvinna vid namn Aina så pass att man måsta tatuera in det på armen. Efter några minuter till in i programet så har jag lärt mig att aina är gangsterslang för polis. Känner mig ganska nöjd över att jag verkligen inte vet vad aina betyder, samtidigt blir det också jävligt barnsligt att en vuxen karl ska går runt med fuck aina på armen. Är det någon som ska fuck så är det väl alla gangster wanabe kids som kutar runt i samhället och fördärvar. Att aina sen sköter sitt jobb är ju bara bra.

Mitt slangord för polis kommer att förbli snut, mer gangster än så lär jag aldrig bli tack och lov. På distans så fick jag via mannens sms känningar av polisens återupprättande av ordning, jag blev lite darrig trots att jag inte alls var med i händelsernas centrum. Men på något vis så kännde jag mig ytterst ansvarig och ska man hårddra det så är jag ju det eftersom det är min bil. Men det skulle väl aldrig falla mig in att alls avsky det organ som står för lag och ordning i samhället. Varför det liksom?

Jag har aldrig varit i klammeri med rättvisan och har som ambition att aldrig ha det heller. En polis har inte som arbetsbeskrivning att åka runt och jävlas med medborgarna, en polis ska trygga det samhälle vi lever i. Och i den här delen av Sverige som vi bor på så måste jag någ ändå säga att en polis som dyker upp på annandag jul är något unikt.

Jag är tacksam för att det finns polis att tillgå på orten, det tycker jag bara är bra och så måste det vara. Nu kanske jag är extra glad för att det inte blev någon större sak av mitt tvivelaktiga fordon, men jag tror nog inte att jag hade kännt något annat ändå om utfallet blivit lite sämre.

Aina kommer aldrig finnas i mitt vokabulär, det kan bli så att jag säger polis, polis, potatis mos värre än så blir det inte.

Klart slut.

1 kommentar:

Anonym sa...

Ärlighet varar längst ;-)