Vad tror du dig veta om vad just ett socialfall är? Tror du att det bara är de i skitiga kläder som super upp sitt sjukbidrag som är just ett socialfall ? Eller kan det vara på ett annat sätt, kan det vara så att där man minst anar är det som störst kris och katastrof i någon form? Ja det kan det och hur formar detta en familj som ska försöka leva efter samhällets krav och spelregler? Hur är det när man faller mellan stolarna i socialsveirges skyddsnät som inte finns, hur gör man, hur överlever man? Att överleva handlar inte om dag till dag, att överleva handlar om timme till timme, i bland minut till minut. Om detta ska jag berätta. Rakt, uppriktigt och ärligt.
Troligen kommer jag få nya vänner och bekanta, jag kommer säkert också få många fiender mot mig. Spelar det mig någon roll? Nej inte ett förbannade dugg, för det värsta som kunde hända mig har redan hänt. De tog allt jag hade av en enda orsak och anledning, stora tankefel och en utformad norm av vad de tror sig se, en skolning i att aldrig ta ställning, en skolning i att alltid misstänka. Och framförallt inte klara av att se helheten.
Jag tänker inte lyncha någon men jag tänker kritisera ett system och ett sätt att arbeta som kan få var och en att blekna. En sak har socialtjänsten lärt mig, min kännsla och min upplevelse är min sanning. Och det är just det jag tänker skriva om och använda mig av och jag är trygg i att ingen av de någonsin kommer kunna hävda att jag har fel, det här hade nog ingen kunnat räkna med de gångerna de uttalat de orden till mig, samtidigt som de på ett ganske hånfullt sätt uttalat orden och ändå gjort vad de tyckt varit rätt. Genom orden har de fördummat mig, det har så klart inte kunnat råda över min frustration och tårar, de har ju inte kunnat gjort något åt den saken, för det jag har upplevt och kännt är ju min kännsla, inte deras buissnes. Urskulden har genom de ordvalen satt sig fast djupt inombords, det har rotat sig fast. Vissa av orden och sättet de har talat till mig på är ord som i dag gör ont att höra.
För att jag nu ska komma till skott med min berättelse så vill jag utveckla mitt skrivande ytterligare lite till. Jag vill vara trygg i det jag gör så att det blir bra. Jag har påbörjat ett manus som jag skriver på i bland, stundvis blir det liggande i månader. Min älskade mamma har försökt knuffa i gång mig. Hon tycker att jag ska försöka få ut mitt manus, undersöka möjligheter hos förlag, kolla runt på tillvägagångssätt för att kunna publicera mitt material.
En sväng funderade jag lite på manus till en kortfilm, för att göra historien lite mera levande och jag skrattade gott åt rollistan i den filmen. Vem skulle inte kunna spela min roll bättre än Babben Larsson? :-) Vet inte om hon är skapt för en film med väldigt allvarligt budskap och inte så vidare många stand up skämt, men hennes utseende och personlighet påminner ändå lite om mig själv.
Av en händelse så bestämde jag mig i dag för att göra ett sök på ordet skrivarkus, och vips öppnade sig en ny värld för mig. Mängder av distanskurser och ett stort utbud av olika varianter och uppfyllande mål av just skrivarkurse. Och jag föll för en speciellt. Den heter Skiv om ditt liv. Den ska hjälpa skribenten att sortera och forma texten på ett bra sätt. Den ska hjälpa skribenten till nya infallsvinklar och skrivsätt. Kanoners det här är ju min grej. Det bästa av allt är att den är på distans och man kan kursa vilken tid på dygnet man vill, bättre kan det ju inte bli. Tror knappast att det finns någon skrivpedagog som har lust att kursa med mig runt midnatt då jag skriver som bäst.
Om inte kanske det kan vara en lysande affärs ide för någon som vill ha en skrivar kuser irl under nattetid. Tända ljus och bra musik och visp kommer kreaktiviteten att flöda. Många av oss konstnärssjälar kräver lite yttre lugn, många av oss verkar mäst på natte tid, så jag tror inte att iden är så dum. Kanske får det bli en bisyssla till mitt eget skrivande så småningom.
Så vad önskar jag mig då i julklapp? Jo en skrivarkurs med säte i Göteborg hos Studieförbundet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar