Helgen på böljan den blå.

Syrran och jag bilade ner till Stockholm för att stiga på Birka Paradise som skulle ta oss ut på Österjön. Bilresan dit känndes väldigt klyven och spänd. Jag ville verkligen inte känna kännslan av rädsla, men jag gjorde det. Rädsla av att vara instängd och rädslan för vatten.

Syrran underhöll så gott det gick på vägen dit och visst glömde jag bort att vara rädd i bland. Väl framme vid terminalen så ville jag nog nästan inte gå ombord, men syrran höll takten och vi checkade in galant.

All nervositet måste ha satt sprätt på hela mitt system. Syrran rusade till baren och införskaffade ett glas bira som jag slukade likt en törstig kamel,allt i medicinsktsyfte så klart. Själv zippade hon på ett glas vi som var lika försvinnande gott som min öl. Jag och syrran brukar höras när vi är ute på galej, det gjorde vi den här gången också fick vi bekräftat lite senare under kvällen.

Hej på på dig syrran vrålade jag och hon svarade genast med samma mynt och sen drack vi. Defter några glas kom det en ung servitris för att plocka av borde och jag menade att jag skulle tacka så artigt, men allt blir väldigt fel. I stället för tack så mycket så säger jag, tax så mycket.

Det här leder ju till ett gapflapp som saknar motstycke, övriga resenärer ligger fortfarande lite lågt när det gäller partystämmningen,men syrran och jag visar vart nivån skall vara. För mig som måste röka är det en väldigt rund trapp upp till takterassen, syrran höjer ett varningensfinger för detta och mina veka anklar, hon kommer inte kunna titta på mig när jag, som hon tror, glider ner för trappan i ett jävla brak. Sjävl lovar jag att skrida ner för den som Birgit Nilsson. jag varken rammlar eller skrider ner utan allt går bra och jag är bara mig själv.

Sen får vi gå om bord, och syrran talar väldigt tydligt om för mig att nu minsann är du ombord på båten, ingen återvändo, men tack så jävlar mycket för det då, men så snäll och vänlig är min syster, hon tycker om att visa sin omtanke och kärlek till mig på det brutala viset.

Väl ombord på sjörövarskeppet rusar vi till första bästa bar, vi måste underhålla det roliga som har kommit, både för mig och syrran. 80-talstemat råder på båten, då även på drinklistan. Självklart blir det hela en smurf.

Smurf och första barhänget.

Efter att ha slukat första drinken så får vi knata upp till våran hytt. En hytt med massor av speglar så även en i taket ovanför dubbelsängen, varför det liksom? Jag och syrran har ingen större nytta av detta tycker vi och funderar på om vi måste täcka över spektaklet, man kan ju bli livrädd liksom. Men så småningom lägger vi ingen större vikt på detta och blir påmind igen om att den sitter där när syrran skjuter i väg champagnekorken rakt upp i spegel, det klingar till gött men som tur är håller eländet. Vi har läst att man får betala för uppkommna skador och tar man sig en cigarett i hytten så kan det stå en dyrt. Och skylldig för en trasig porrspegel ovanför sängen i delux hytten vill vi inte vara med om alls.

Delux hytten Birka Paradise

Först kl 21.00 har vi bokat bord för middagen, detta gör att vi får paltkoma och lovar varandra att vi måste hålla ut till kl 01.00. Vi får inte gå till sängs före det och vi har det som ett avtal oss mellan. Maten smakar fint men det märks att något galet är det i köket, det flyter inte på för mannen som serverar oss och han ber om ursäkt. Under ca 10 minuter har vi också sällskap av två surgubbar i 30 års åldern, gubbe har inget med ålder att gåra utan är mera ett tillstånd, i det här fallet stämmer det väl. Syrran och jag försöker föra ett samtal men det går inte, och efter 10 minuter så går de båda, tack och lov. De är sura över den de anser mycket dåliga servicen. Så det var då lika bra att dom gick, de passade inte så bra in i det glada sällskapet som syrran och jag var.

Eftermiddagen så strosade vi runt på skutan och letade efter det utlovade 80-talet. Vi tyckte nog inte att vi fann det riktigt. Men vi såg nog några som väldigt omedvetet passade bra in i temat, då mer med klädsel och frisyrer. Eftersom jag var tagen av alkoholens lite mer roliga sida och cigarettbehovets dragkraft vågade jag mig ut på däck. Där kommer det plötsligt en tjej och utbrister ja men där är ni ju, det var ju ni som hade det så roligt i vänthallen, och jag lyssnade på er och skrattade jätte mycket. Är detta bra eller dåligt tro? Vi väljer att ta det som en komplimang och jag presenterar min lillasyster. Då ser tjejen förvånad ut och säger att hon tog oss för att vara ett par, hon hoppas också att vi inte ska ta illa upp för hennes misstag. Nej kära nån, varför skulle vi det? I mitt stilla sinne tänker jag att det är ju bara bra, då kanske man slipper eventuella påfrestande män ute på jakt efter varma köttstycken.

Efter en väl balanserad festkväll kryper vi till kojs och syrran ställer uret på väckning för att vi inte ska missa frukosten. Tycker knappt att jag hinner lägga ner huvudet på kudden när det eländiga uret ringer, väldigt högt och väldigt ljudligt. Och jag känner att det inte finns en rimlig sprotmössa för mig att ta mig till frukost buffen. Syrran får gå själv och hon påstår att jag skulle vara bakis, vilket jag dementerar fullständigt. Det är jag aldrig och jag tror snarare att det beror på alla den maten jag formligen har mockat in i truten. Jajaja säkert säger hon. Men det är klart, hemma är det väldigt sällan jag dricker söta drinkar, bubbel,vin och öl under samma kväll. Det händer väl aldrig i princiep. Men jag mår fruktansvärt illa.

11.11.12

Efter att syrran käkat sin frulle och jag vaknat till liv så utbrister hon i högsansky, men har du haft de där byxorna på dig sen i går? Ja vad då då säger jag när jag sitter på sänkanten. Ja men då har du ju för fan haft dom ut och in hela kvällen,och så var det. Mina svarta tights har varit på men ut och in och jag hoppas att det dunkla ljuset inte har avslöjat mig. Men skulle det nu ha uppmärksammats av någon medresenär så var det väl skit samma då.

Jag har i alla fall åkt båt och kanske kan jag göra det igen, men jag tror att det ska ta ett bra tag tills jag kastar loss en gång till, för min gammla lekamen orkar inte lika mycket nu som förr.

Skepp och hoj.