Välkommen ska du vara.

Vill skriva om det jag just för stunden har behov av att skriva. Oftast är det lättast att skriva de dagarn när livet har tagit sig en gråare nyans, det är då själen måste ventileras genom det skrivna ordet. Kanske kan ses som en bitterfitta, kanske är det just vad jag är. Det är ingen titel jag vill ha, ettiketter är det andra som sätter.
Oavsett vad som visat dig vägen till min skrivarplats i cybervärlden så är du nu här. Tror du som mig att inget händer av en anledning så får du själv lista ut vad som gjorde att du kom hit. Jag vet varför jag är här och kanske vill du slå följe med mig på min väg i vardagen mot mina mål och min ambition att göra världen lite bättre.

lördag 9 juni 2012

När är det dags att vakna tro?

Har tillbringat kvällen och natten ute i samhället.En relativt lugn tillställning för att vara skolavslutning och marknad under samma dag. Men ändå på tok för mycket elände har ändå beskådats.

Rör man sig bland ungdomar så får man höra och se deras bild av vad en festkväll är. Och jag säger det samanfattat med ett ord GALET. Och jag tror faktiskt att många skulle häpna och trilla av stolen om de bakade ihop allt det jag skymtar och ser bakom den festliga fasaden. Det råder wilda western i bland våra kisd, allas våra barn lever farligt. Låter det som skrämselpropagande i från en
 69 årig PRO tant? I så fall kan jag berätta att det inte är så utan fakta i från en 36 årig livserfaren person som levt ungdomslivet hårdare än många har.

Min egen tid nere på byn var inget bra meriterande liv, i alla fall inte i den mån man ser vad som är läpligt för en unge i den åldern jag var när jag höll igång som bäst. Det som kan meritera mig en del är att det är mycket svårt att lura mig och tro att jag inget ser eller fattar. Och att jag i dag vägrar aceptera ett förfall av det jag ser i dag, jag tänker inte se på när ungarna rinner i från oss som sandkorn mellan fingrarna. Jag vägrar se låta samhället vara så förbannat tamt och ta det här så lätt och bara säga jo men det är ett föräldraransvar.

Jag vägrar aceptera att ungar rusar runt helt offentligt ute i samhället som en flock yra höns och supa sönder sig och trassla in sig i saker de inte tar sig ur. JAG VÄGR ! Har talat om det förut och jag säger det igen, är det verkligen vid punkten föräldraransvar vi ska  stå vid sen skita i det hela? Är det med de orden vi urskuldar oss för att slippa bry oss. Ja det är det faktiskt för så ser jag det.

Jag ger blaffen i vilkens unge som hör till vilken förälder, det skiter jag i. Det är icke relevant. Det viktiga i detta är att som vuxen ta ställning och visa vägen, att faktiskt vara bland ungarna och säga stopp, hit men inte en meter till. Vem sedan föräldrarna råkar vara, hur och vad de sedan har för relation till sitt barn är inte min sak att orda om. Jag kan inte bara se på när småungar super sig fulla och lever apa i samhället.

Utköparna av alkohol till kidsen borde ställas vid en skampåle till offentlig beskådan på torget. Där borde de stå och skämmas och sannerligen få stå till svars för sin handling. Är man under 18 år så går man under katagori barn, alltså inte fullt kapabel till att ansvara för det vuxna livet och dess handlingar, inte fullt ut även om man så klart har eget ansvar. Är man 20 år och äldre så anses man var mogen nog att ta ett vuxet ansvar och leva efter de spelreglerna. Är man 20 år och äldre och förser barn undern 18 år med alkohol så anser jag att man faktiskt har förbrukat sin rätt att kallas vuxen och inte heller kan och klarar av de krav smahället ställer. Då ska straffet för det också vara kännbart.

Min nästa fråga och fundering blir också vad är utköparna på jakt efter egentligen när de så "snällt" förser kidsen med alkohol? Vad vill man uppnå med den saken, är det för att tjäna pengar eller är det för att man sen ska få egna tjänster utförda av de yngre, vill man skapa en tacksmahetskulld av något slag? Eller är man bara ett vanligt jävla rikspucko utan vett och fostran?

Tydligen tas det väldigt lätt på just den här regeln om att köpa ut och förse underåriga med alkohol. Någonsans har det spårat ur och någonstans på vägen tysks det ha blivit en oskriven regel om att dettta skulle vara okej, att faktiskt skita i vad som gäller. Hur kan det ha blivit så.Det är ju aldrig annars okej någonsin att överskrida gränser och ordningar, varför skulle det plötsligt vara det då det gäller alkohol?

Jag anser att kommunen måste i det snaraste jobba stenhårt med de här frågorna. Ett jobb som syns utåt, ett sorts förändringsarbete och det tar tid. Ett arbete som faktiskt aldrig slutar utan pågår med ett mål och det målet är nollvission på fulla ungar. Det är dit det måste jobbas, det är med den ambitionen och direktiven det här måste dras för detta är urspårat totalt. Man måste se det hela som ett samhällsansvar, inte ett föräldraransvar. Givetvis är det så i botten, men vi kan inte bara hävda det och sen blir det tyst. Vi måste hjälpas åt !

Måste smälta intrycken för kvällen. Även om ungdomarna jag talat med har varit artiga och trevliga så finns det så mycket under ytan, oj ojoj säger jag bara. I bland skulle jag önska att jag hade sett lite mindre, samtidigt är det bra att se, det är ju då man kan göra något åt saken.

Inga kommentarer: