Sonen tar hejdå av sina vänner och livet i byn.

Ojoj vad svårt detta är för ett mamma hjärta. Jag hör så många som kommer sakna min lilla pojke nu när han ger sig av i från byn. Försöker knipa ihop tårkanalen och tänka bort att det svider och bränner i mina ögon.

Han har i dag tagit hej då av sina Scoutvänner och en del ledare. Det var aningen rörigt eftersom det var auktion men jag tror att han hann ta hejdå av de aldra närmaste.

Många säger så fina saker till honom och den lilla pokje jag känner kommer lämna ett tomrum efter sig, det vet jag. Så snäll och vänlig och mån om alla, trevlig och artig så brukar man höra andra tala om honom. Och så modig stolt och stark står han där och säger att han säkert kommer tillbaka för att hällsa på snart. Att han också kommer sakna alla vänner men att de genom modern teknik kan hålla kontakt. Han är min hjälte den grabben.

Under helgen ville han ha ett litet hejdåparty för inbjudna vänner men som en blixt i från klar himmel så blir han dunderfökyld och mår inte så vidare bra. Snabba lösningar får det bli så på Torsdagen någon gång under dagen kommer han bjuda hela klassen på lite fika och ta hejdå på riktigt.

Många säger till oss att om vi ångrar oss så står ju Malung alltid kvar, jag är inte så säker på den saken. Inte som den ort jag växt upp i , men mer som en prick på den geografiska kartan i alla fall. Så mycket har förändrats och försämras så jag tror faktistkt inte längre på inflyttning utan utflyttning. Sen får väl Kommunalrådet tolka utflyttningssiffrorna hur han vill, men för min del handlar det inte om att skriva mig i Norge för att reglerna är sådana. För mig handlar det om att formligen visa att jag fått mer än nog av hela den här Kommunen. Sen råkade det bli Norge just nu.

Det är synd att vi alla inte kan ta med oss vännerna vi har. Det kontaktnätet kommer vara min svåraste grje att skiljas i från. Men jag har ju alla mina riktiga vänner kvar och när vi finner en större bostad så ska jag se till att ha ett gästrum så att alla som vill komma på besök kan göra det precis när andan faller på. Alla goda vänner ska alltid känna sig välkommna hem till oss, stora som små.


Nå väl han är nöjd för sin insatts i scoutkåren och har haft trivsama år där. Hajk, utflykter och massor av skoj som bygger på idiella krafter som tagit så väl hand om honom och verkligen ser till att trivseln i bland alla ska månas om. Jag är tacksam för alla som gjort detta möjligt för honom och alla andra barn oc ungdomar som ivrigt deltar i scoutkåren.


Ni som läst detta glöm nu inte att tryck på den lilla iconen g+ då blir jag ju så glad :-)