Alpint i familjen.

Plötsligt som en blixt i från klarblå himmel så har jag fått en son som tycker om den alpina grenen Slalom. Hade ingen aning om det tror inte han hade haft stora funderingar på det själv heller.

På Lördagen bestämdes att ett bösök i backen skulle göras och sonen ville gärna hyra skidor. Antar att hans stora idol och syster påverkade honom en aning till detta.

Han trillade, grinade, svor och lovad att det var ta mig fan den otrevligaste utflykten han varit med om. Okej nu har du två val, ett är att stå här mitt i backen och yla, eller så åker du ner. I vredesmod valde han att åka ner och det var nog i det ögonblicket gnistan tändes. Så förbannad och envis skulle han minsann visa världen att han kunde åka slalom.

In med lite pastasallad och genast blev humöret bättre, men envisheten satt kvar. Upp på toppen och i sakta lugn takt tog han sig ner bit för bit. För varje gång han kom susandes ner så syntes det så väl att han vågade mer och mer. Glad och till freds ljublade han att han kunde ju. Upp och ner, upp och ner och inte gav han sig.

På väg hem så bestämde han sig för att han ville åka till backen på Söndagen också. Visst på med kläderna igen och glad i hågen övande han. Det gick så pass bra att han efter sista åket nog hade bestämt sig för att han ville köpa egna skidor i stället för att hyra. Även ett litet hopp testades och det gick i sakta fart och mycket kontrollerat, nästan så att han inte tog sig över det lilla hoppet utan att glida bakåt. Men så glad och nöjd över att lyckas. Det värmer ju en moders hjärta.

Efter Söndagens sista åk så bestämde han att på Tisdag ska jag åka igen, det här var så roligt och adrenalinet känns skönt i kroppen. Varför känns adrenalin väldigt bra mamma?
Stelfrusen och koncentrerad på den smala vintervägen känndes nog pedagogiken väldigt avlägsen då jag svarar att det är kroppens egna drog.
-Mähh, va fan säger du, menar du att jag drogar?!?
-Nej alltså det är ingen farlig drog men påminner mycket om en farlig drog, det är kroppen som gör så och då känns det behagligt.
-Menar du att det finns droger som inte är farliga?
-Nej men vi säger så här, så länge det är kroppen själv som gör det för att du åker slalom så är det ingen fara, kroppen uppskattar det och du blir glad.
-Okej så jag knarkar inte då?
-Öhh nej det gör du inte, du åker slalom.
-Ja det vet jag väl att jag gör, men vad har det med droger att göra?
-Inget, du vad tyckte om dina nya slalomglasögon......(vad då avleda och byta diskussion)

Nu råkar jag ha en son vars intresse och stora fröjd är att följa polisens arbete i länder värden över. ´Där av en enorm kunskap om olika droger och dess påverkan. Vi i familjen är ju väldigt van hans djuplodande funderingar och enormt stora tänkande men i bland måste jag nästan påminna mig själv om att det faktiskt är en 10 åring jag samtalar med en 10 åring vars själ är bra mycket äldre.

Han talade om för mig i dag att hans motto är att han inte behöver uppsöka adrenalinkickarna, det är bättre att de kommer till mig för då klarar man situationen bättre och undviker skador. jag hoppas att det mottot håller i sig under hela hans uppväxt och resten av hans liv.

Nu ska den hastigt inkastade slalommorsan inta sängläge. I morgon är det åter dags för slalombacken.