Rafflande drama, polisen grep mig.

Efter kallmålningskursen skulle jag lämna några böcker på Bibblan. Precis när jag svänger in på den lilla parkeringen framför Bibblan så möter jag Poilisen som kommer i från motsatta hållet. Har på känn att de tror att jag smiter i från de och säger till min äldre vapendragare att de säkert trodde det och vänder.

Magkännslan var så klart den rätta, när jag lämnat böckerna i postlådan så ser jag att de svänger in en polisbil på parkeringen och i sakta snigelfart åker mot oss. Polisen vevar ner rutan och säger inte ett ord. Jag går fram till deras bil och funderar vad de vill.

-Hejsan, vill ni prata med mig?
Varpå den kvinnliga polisen spänner sig lite extra så att uniformen smetar åt ordentligt.
-Ja det vill vi, är det din bil?
-Njaaa...jag vet inte riktigt.

För jag vet verkligen inte om det är min bil. Jag har aldrig funderat på vilkens bil det är, vem fan som står skriven på bilen och för någon månad sedan så visade det sig ju att jag var skriven på Lagunan utan att veta om det. Det är liksom inte så noga i våran familj, vi delar lika i både glädje och sorg. Så har vi valt att ha det så skit samma vem biljäveln står på. Att jag svara som det är misstolkar nog den här snutfian med två t mellan snut och fia ordentligt för hon tar ton och beter sig som om jag just skulle ha rånat en bank.

-Men lägg av vi är inte här för att jävlas med dig, VEM ÄGER BILEN?
-Jag vet inte det, svarar jag för jag vet ju inte det. Och jag svarar på frågan och blir så väldigt ställd och låst i situationen över deras sätt att bemöta mig så jag tappar orden, svarar bara rakt på en fråga.

I från baksätet kommer det några ord i från ytterligare en polis som säger att bilen står på Jonas. Och antagligen blir den kvinnliga polisen en aning spak för polis nr tre som sitter brevid henne tar över bad coop rollen.

-Känner du den här Jonas?
-Ja det gör jag.
-Bor du med honom?
-Öööhhhh nej, jag vet inte riktigt ,säger jag då.

Nej för jag vet inte riktigt hur det är just nu. Han bor ju i Norge nu mer, och jag svarar bara faktamässigt i den här väldigt obehagliga situationen, tänker inget närmare på relationer utan bara helt krasst på om jag bor med honom eller inte och det gör jag ju inte. Tänkte väl på om det kanske var fel adress om de skulle kolla mig eller så. För de frågade mig inte änns om körkortet. Tänkte att det kanske skulle bli ytterligae saker att förklara om jag sa att ja det gör jag och plötsligt visade det sig att det gör vi inte alls.Så nej jag bor inte med Jonas.
Uppenbarligen svarar jag fel efter deras regelbok och hur de tycker att jag SKA svara. Men jag vet ju inte hur det är med varken bil eller boende som faktiskt i dagsläget är på två olika adresser och Jonas är faktiskt skriven i Norge.

Den mannliga polisen i framsätet ryter åt mig.
-Sitter han i bilen?
-Nej det gör han inte, nu är det verkligen nära för en flipp här. Tycker att de behandlar mig fruktansvärt illa och otrevligt absolut utan anledning. Och fortfarande så vet jag inte vad de vill mig riktigt. Är jag misstänkt för något eller vad är det frågan om?
-Ja men NÅGON sitter ju i bilen, vem är det som sitter i bilen?
-Mitt barn.

Nästan så att de är på väg ut ur bilen och jag tänker kommer de bryta ner mig för att jag lämnat böcker på bibblan, har det varit inbrott i närheten och de tror jag är inblandad i eller vad händer? Sen kommer det hela, allt de ä så arga för och allt det kriminella jag gjort utan att veta om det. Bilskatten är inte betald. Allt ett efterspel och virrvarr efter den ekonomiska krisen som utspelade sig för en tid sedan. Detta har alltså fallit undan. Och vi har trott att allt varit okej och att skatten ska vara betald senast den sista den här månaden.

Den mannliga polisen fortsätter sitt förbannade dåliga bemötande och muskelspända käft. Han vill verkligen visa mig att han sitter i en helt annan position med sina två statligt anställda kollegor med uniform i bilen.Han och kollegorna som är utsända av staten för att upprätthålla ordning och reda, de som ska skapa förtroende mellan polis och medborgarna. De som faktiskt ska jobba för människor, inte vara ute och leka hollywoodsnut en Tisdagkväll i ett stendött samhälle där jag har begått ett brott som jag heller inte visste om, nämligen inte betalat bilskatten på ca 800 kr.

-Du ska ha klart för dig att jag är snäll mot dig nu, men om jag ser dig rullandes i den här bilen en enda gång till så rycker jag skyltarna och du får böta. Fattar du det?
-Ja.
-Bra.

Sen vevar de upp rutan och åker igen. Inte ett hej då ellle något, bara åker. Jag känner mig chockad. trodde verkligen inte att psykologitestet släppte igenom den här typen av människor på polishögskolan. Men de hade ju redan en föreställning i från början om att jag svängde in på parkeringen för att smita, det är jag säker på för varför skulle de annars så tvärt vända vid Apoteket och komma efter mig? De han ju inte kolla mitt regnr och info om bilen före jag svängde, det är jag också säker på. Uppenbarligen hade jag begått ett av de grövsta brotten man kan begå i det här samhället, nämligen inte betala in skatt till staten. Det ska man verkligen ha smäll på fingrarna för och bli ordentligt uppläxad för.

Och visst, jag hade inte skött mig som jag borde. Skatten var inte betald, men nu är den det. det var ett misstag och efterdyningarna av ett ännu större misstag och ekonomiskt haveri. Så bad coops kommer tyvärr inte få den äran att åter igen spänna muskelaturen och uppföra sig svinigt mot mig.

 Men jag ångrar en sak. Jag ångrar mig så att jag inte sa att jag tyckte att de skulle sköta sitt jobb och plocka skyltarna på en gång. Det hade nog gett de lite flera poäng i den jakten de bedriver på snygga siffror för trafikförselser. Nu mer jobbar de ju efter den tesen, att plocka på sig så många trafikförseelser som det möjligt går för statistiken.De stora brotten som inte ger lika mycket klirr i poängjakten kommer ju aldrig riktigt fram. De tar ju får lång tid att lösa så det är bättre att jaga bilister som inte sköter sig, de blir ju tagen på bar gärning och brotten brukar vara ganska uppenbara på en gång.

I vilken skala och storleksordning de tyckte att jag var kriminell så odlade de just ett väldigt bra polisförakt. Den här typen av bemötande är inte okej. De kunde i alla fall bemött mig med en trevlig samtalston och respekt.När jag berättade för min äldre vapendragare om ordväxlingen utanför bilen så sa hon, ja du mamma nu kan du väl säga fuck aina i alla fall.
Ja det känndes så, nästan så att jag ville det. Men eftersom jag är 30 plus så säger jag jävla polis polis potatismos i stället. Svinen svärtar ner hela kåren, som tur är har jag visom och förstånd nog att vet att den här typen av polisiärt arbete kommer inte främja de själva på något vis. Har man en sån här aggresiv ton och bemötande mot mig som ska lämna böcker och inte har betalat bilskatten, hur behandlar man då människor som begått grövre brott?

De satte fast i sin kännsla och tro om att jag smet i från dom och hade inte större yrkseskicklighet att släppa den tron när de talade med mig, synd för dom inte mig. För är man polis och inte har större fantasi och mindre normativa tankar utan spänner musklerna före man änns vet vad man talar om så kanske man borde gå en liten kurs eller söka nytt jobb.

Jag vet redan att polisen är ett sändebud från staten att uppräthålla ordningen, så det behöver man inte med en aggresiv ton tala om för mig. Det som hände var tvätt om, jag tappade tilltron och respekten, framförallt tyggheten när de visar sig i från den här sidan. Känns inte ett dugg behagligt och tillitsfullt att det kanske just en dag när jag är i nöd måste ha men de här att göra igen. Det skapade de helt själva och gjorde det jätte bra.

Nej vet ni vad, i dag tänker jag vara superfånig och faktsikt säga fuck aina, i alla fall de här spännisarna i den här bilen som fatalt misslyckats i sin yrkesroll. För att det inte ska florera rykten och bli en taskig stämmning i fikarumet på stationen så kan jag också tala om att det var ingen lokalt uniformerad polisstyrka, vet e tusan vart den här ligan fragglar dök upp i från.

Polis polis potatismos nu är bilskatten betald och jag ska sova, väldigt gott också för jag är en snäll människa :-)
Hej på en stund.